
Sjuka sjuktal
Vi ser på Karlshamns kommuns hemsida att det ska göras en satsning för att minska sjuktalen inom hemtjänsten. Det är ett välkänt faktum att det är inom de kvinnodominerade yrkena i kommun och landsting som sjuktalen är högst. Anledningen till detta är inte svår att förstå. Det är ju dessa yrken som är de verkligt hårda såväl fysiskt som psykiskt. Dessutom är kvinnor i hög grad dubbelarbetande, vilket gör att ett genusperspektiv måste läggas på frågan.
Därför var det med tillförsikt som vi läste att det nu skulle
bli förändring och att sjuktalen skulle bekämpas med "kraftfull satsning på
hälsosam hemtjänst".
Tyvärr verkar det vara det gamla vanliga projektmakeriet. Kanske har någon dyr
konsult varit behjälplig till detta annars hade det dugt bra med att återanvända
någon av de tidigare "hälsosatsningarna". Vi är skeptiska till att just denna påstådda
förändring ska lyckas minska sjukskrivningarna.
Det finns däremot tre åtgärder som på goda grunder kan förmodas vara positiva
när det gäller att sänka sjuktalen.
Den första är införande av sextimmars arbetsdag med full lön. Försök har gjorts
runt om i landet med goda resultat. Det enda
kruxet har varit de ideologiska skygglappar som högerpolitiker ofta har när det
gäller sex-timmarsdag.
Beräkningar som gjordes efter AHA-enkäten visade att kommunen förlorar runt
femtio miljoner kronor om året på grund av sjukskrivningar. Införandet av
sextimmarsdag skulle med stor sannolikhet bli självfinansierad och därtill
innebära ett mindre slitsamt liv för många kommunanställda.
Den andra åtgärden är borttagande av individuella löner. Dessa är godtyckliga
och orättvisa till sin natur. Människor är, av sedan årmiljoner nedärvda skäl,
oerhört känsliga för orättvis behandling. Titta gärna på denna länk:
https://www.tittapavideon.se/video/9408/de-blir-betalda-pa-ett-orattvist-satt-for-samma-ovning:-deras-reaktion-far-veterinarerna-att-hapna
Tidigare har kravet på rättvisa löner alltid förknippats med
devisen "lika lön för lika arbete". Med de individuella lönerna är detta borta.
Den tredje åtgärden för minskade sjuktal är att arbetet organiseras på ett rimligare
sätt. Det innebär att delade turer och arbetspass med för kort vila mellan
passen (det som inom industrin kallas bus-skift) tas bort. Det är enbart inom
kvinnodominerade yrken som dessa schemalagda bus-pass praktiseras systematiskt och
ofta flera gånger i veckan.
Dessutom är det viktigt att olika yrkesfärdigheter inte överlappar varandra mer
än nödvändigt. Den som har utbildat sig inom vård och omsorg ska i huvudsak arbeta
med vård och omsorg, den som utbildat sig inom städ ska arbeta med det och den
som utbildat sig till administratör ska arbeta med administrativa uppgifter.
De höga sjuktalen inom kvinnodominerade yrken är för allvarliga för att slarvas bort när det finns åtgärder som är beprövat positiva.
Christel och Anders Englesson,
Köksbordspartiet
Äldreomsorg
Ser i tidningen att Karlshamns kommun har problem med
ekonomin. Ser också att detta får konsekvenser för såväl skola som barnsomsorg.
Men framför allt verkar det vara äldreomsorgen som får ta stryk då kommunen ser
sig tvingad att lägga ner flera särskilda boenden.
Som svar på de självklara protesterna säger förvaltningschefen rakt ut att "vi
har inte utrymme i budgeten för att ha så många platser". Detta sker alltså när
befolkningen blir äldre och de flesta bedömare är överens om att det behövs
fler, inte färre särskilda boenden. I detta läge borde kommunen satsa på utökad
äldreomsorg och på drägligare arbetsvillkor för de anställda. Sjuktalen hos
äldreomsorgens anställda är katastrofalt höga. Kommunen väljer i stället att
ytterligare förvärra situationen genom att svårt sjuka och gamla som behöver
särskilt boende tvingas bo kvar i ordinärt boende allt längre.
Att kommunen har dålig ekonomi är dock en sanning med modifikation. Karlshamn
skulle kunna, precis som många andra kommuner, låta de kommunala bolagens
vinster komma kommunens invånare till del genom att bidra till omsorg, vård och
skola. Så sker emellertid inte i Karlshamn utan de kommunala bolagens vinster
plöjs ner i det privata näringslivet under förevändning att det indirekt gynnar
skattebetalare och övriga kommuninvånare. Det är fastighetsbolaget KAFAB som får
mest pengar. I fjol fick detta bolag drygt 10,5 miljoner kronor i så kallat koncernbidrag
till viss del för att täcka underskott som uppstår vid uthyrning av lokaler åt
näringslivet. Men till största delen handlade denna summa om finansiering av konsulttjänster
för att ragga hyresgäster till kommunens pågående 300-miljonersbygge på Östra
piren. Några hyresgäster har det dock inte blivit. Enligt VDn för Netport fanns
det för ett par veckor sedan inget kontrakt undertecknat trots de dryga åtta
miljonerna i konsulttjänster. Man tar sig för pannan.
Anledningen till att det kan gå till på detta sätt är att kommunen har ett skalbolag
som går under namnet Stadsvapnet. Inom detta bolag kan kommunens alla andra
bolag flytta sina vinster för att undgå statlig skatt och sedan lättvindigt stödja
näringslivet under tillropen "det som är bra för näringslivet är bra för
kommunen".
Det vore bättre att vända på steken och säga att det som är bra för kommunen är
bra för näringslivet. Om kommunens skalbolag (Stadsvapnet) avskaffades kunde
pengarna i stället gå till kommunens egen verksamhet som då hade haft betydligt
bättre finanser.
Ett ytterligare exempel på hur kommunen hanterar skattemedel är Högskolan som tillhör
den offentliga sektorn men är ett statligt ansvarsområde. Detta hindrar ändå
inte Karlshamns kommun att via den egna kommunala budgeten frivilligt bidra med
åtskilliga miljoner årligen. Detta eftersom Högskolan förväntas generera nya
företag och därmed jobb. Det står uttryckligen skrivet att stödet till
högskolan är att betrakta som en näringslivssatsning. Alltså inte för att öka
kunskap och lärdom, vilket är märkligt i sig.
Sammanfattningsvis kan konstateras att kommunen av ekonomiska skäl tvingas dra
in på verksamheter som de är lagstadgat tvungna att sköta medan det frivilliga kommunala
stödet till det privata näringslivet inte minskas med en enda krona, tvärtom.
Det måste inte vara så.
Anders och Christel Englesson
(Maj 2019)